Ormungar!!!

Dottern med kompis förlöste en kopparödla tidigare idag. Ja! Det är sant. De fann en slö kopparödla vid vägkanten och ur ett hål i bak kom två små ormar. Mamman verkade inte må bra och dog efter en liten stund. Tjejerna tog med sig mamman och de små bebisarna. Först visade de mig bebisarna och jag kunde inte avgöra vad det var för orm. För att vara säker på att det inte var några farliga ormar fick de ta fram den döda mamman och det var en kopparödla. Tur!

Mamman

Jämför med daggmaskarna!!

Tjejerna var väldigt modiga. Efter ett tag släppte vi ut bebisarna i det fria för att möta sitt öde.

Nakenpingis och kryddparty

Höstskörden är i full gång och mannen syns sällan till. Får sparka ur honom från sängen om mornarna för att slippa ordna allt för alla hela dygnet runt. Men det går över, jag vet. En kort period nu bara...

Igår roade jag mig med ett gäng tjejer här hemma. Det var kryddparty. Vi satt 13 st tjejer i varierande åldrar runt bordet. Städat, snyggt och prydligt. När ljudnivå blev för hög tystade kryddtanten oss genom att säga Lyssna lite på mig nu eller Nu får ni vara tysta och höra på mig! Det kanske mest facinerande var att vi tystnade. Hon pratade och lät oss provsmaka den ena rätten efter den andra. Det gick i ett rasande tempo. Partyt startade kl. 18:30 och 20:00 satt kryddtanten i sin bil på väg hem. Snacka om tempo. Men handla, det gjorde vi, slog Brogårdsrekordet med dryga tusenlappen.

Idag ska Mannen roa sig med ett gäng grabbar. Korvgrillning, pingis och öl. Undrar om dom också kommer bryta upp runt halv nio? Min reaktion på det hela: Nakenpingis nu igen? Men så var inte fallet denna gång. Det skulle visst vara med EN kvinna och på nakenpingisen för några år sedan var faktiskt inte alla nakna.

Hörelskydd över? Någon?

Kom hem till ett hus fullt av (o)ljud. Två saxofoner, en gitarr och en stereo. Allt på en gång. Stereon spelade komp till den vanaste saxofonisten, Spanien om jag hörde rätt. Min dotter hade lärt sig en ton idag och den övade hon på. Sonen hade lärt sig en nytt stick på gitarren och det övade han på. Stereon ganska högt på för att höras igenom brölandet och klinkandet. Barnen var lyckliga. Jag gick ut.

Fast faktum är att jag blev sugen på att prova saxofonen med det där kompet till. Det svängde! Hur svårt kan det va?

Egen tid-mjölken är slut

Kom hem från jobbet vid halv sex- tiden. Bara ett barn hemma. Just det ja, sonen skulle ju följa med kompis och hämtas vid halv sex. Hann säga hej sedan in i bilen igen för att hämta pojken. Magen knorrade och huvudet bankade. Väl hemma igen hade dottern försvunnit till ridskolan. Lagade mat och små-åt under tiden. När vi väl hade ätit var jag helt slut. Men det var då det fanns tid för mig att göra något eget, bara för skoj skull. Det är svårt att uppbåda kraft till att göra något dagar som dessa. Om känslan fick bestämma blir det datorn, läsning, sova. Men jag tänker inte låta latmasken vinna över mig än! Jag bytte om och gick ut och målade i en timme. När jag kom in igen var jag gladare, utan huvudvärk och mycket nöjd med min insats. Klockan hade hunnit bli strax efter nio så det fanns tid till lite dator och läsning innan sänggåendet också!

Dessvärre upptäckte jag att mjölken var slut men de får väl dricka juice till frukosten i morgon!

Kryddpatry

Jag brukar ha kryddparty två gånger om året. Då kommer det en dam som har med sig en massa kryddor och en massa färdiglagad mat. Jag har bjudit in ett antal andra damer som förväntansfullt sitter runt mitt stora köksbord. Vi bjuds på god mat i små portioner och kryddorna som använts i de olika rätterna cirkulerar runt. Recepten på rätterna delas också ut. Ingen går hungrig därifrån! Partyt brukar vara uppskattat. Inget köptvång naturligtvis men det är svårt att låta bli...

Favoriterna för både mig och många andra är vitlökskryddan och tacokryddan. Burkarna är stora och tacokryddan räcker hela vinter istället för att köpa en massa småpåsar. Sen kan man ju alltid tacokrydda andra maträtter också. Smaskens.

Nu var det ett år sedan jag hade ett kryddparty och många har faktiskt frågat om jag inte ska ha ett snart igen. Nu när jag väl bokat är det jättemånga som inte kan komma! Tråkigt! Men ni som kommer får gärna ta med någon bekant! Det är tusen gånger bättre än ett ljusparty, jag lovar!

Bilden är inte från ett kryddparty utan från en restaurang på Teneriffa!

Kantareller!

Dottern, jag och hunden cyklade iväg efter frukosten. Ja, hunden sprang. Vi tog oss till skogen och där jag sett svamp dagen innan. Första stället vi kom till var avplockat! Åh, nej! Hur ska nu det här gå? Vi fortsatte på vår runda och vek av in i skogen på måfå. Strax hittade vi stora gula fina och härliga kantareller. Det var verkligen jättestora men fina och fräscha. Korgen fylldes ganska snabbt. Vi cyklade vår runda och gjorda täta avhopp och incheckningar i skogen. Fick nog ihop ca 3 liter i alla fall! Nu ska vi göra en Västerbotten- och kantarellpaj. Smaskens!

På ett ställe i skogen fann vi ett stånd med trattkantareller, också de ganska stora och fina. Så snart kommer det antagligen krylla av båda sorterna ett tag framöver. Blir lite sugen på att ge mig ut i morgon också. Kanske till mina barndomstrakter. Där vet jag många bra ställen. Får suga på den lite.

Här förvälls de små svamparna. I nästa stekpanna kommer bamsingarna, fast då är de uppskurna förståss.

Kantareller

Nu kliver jag upp ur sängen för att cykla raka vägen till kantarellerna. Återkommer senare med rapport.

Kantareller!

Var ute på en ridtur tidigare idag och red då i skogen. DET LYSTE GULT ÖVERALLT! Jag bara måste gå ut i morgon med min svampkorg. Svamparna var stora också. Vet inte folk om att det fortfarande finns gula kantareller eller har de förätit sig? Kanske är det fler som jag som längtar ut men inte ger sig iväg? I sommar har jag bara varit ute två eller möjligen tre gånger och plockat svamp. I år som det har funnits så gott om det också! Men nu är det bestämt. I morgon bitti tar jag min korg och cyklar iväg till skogen.

Bilde är från en liten skörd tidigare i våras. Men gott ser det ut!

Föresten... Jag kanske ska ta bort det här inlägget?

Åskrädd?

Jag och barnen satt vid köksbordet och åt kvällsmat i godan ro. Telefonen ringde och jag gick och svarade. Efter att ha pratat en liten stund lystes himlen helt oväntat upp av en blixt. Jag (över) reagerade och kastade min ostmacka all världens väg och tappade luren. Skrek och tjoa när smällen kom. Barnen som först tyst stirrat på mig hade nu också börjat skrika. Då sansade jag mig och sa att nu var det bra. De undrade varför jag slängt i väg mackan. Grabben trodde att det var en mus som sprungit över golvet... Men det kom fler blixtar så de förstod snart vad jag blivit rädd för.

Tja, vad kan jag säga... Var de inte åskrädda förut så är de väl det nu. Det var ju bra.

Om han vore hon

En fundering kring filmen Cockpit. Tänk dig att det hade varit en tjej som klädde ut sig till man för att få ett jobb. Inleder ett förhållande med en annan man på arbetsplatsen. Hon misslyckas katastrofalt med sina uppgifter och visar sedan sin rätta identitet. Skulle hon klassas som hjälte?

Första skoldagen-Teater?

I dag var det skolstart för den kommunala skolan i Mariestad. Där går båda mina barn. Jag är rätt insatt i det hela eftersom jag bl.a. arbetar på den skola de går på. Dagen som gått har jag delat med både personal och elever och nu på eftermiddagskvisten slogs jag av en tanke. Första skoldagen liknar ganska mycket en teater. Personalen är skådespelarna och barnen och föräldrarna är publiken. Skådespelarna har bakom kulisserna och ridån ett gediget arbete att utföra innan man kan visa upp något för publiken. Det förbereds i många timmar och det in i minsta detalj. När väl publiken är på plats går skådespelarna ut och gör sitt framträdande. Det är proffesionellt och bra. Under framträdandets gång försvinner de i olika omgångar ut bakom ridåerna och kulisserna och fortsätter att ordna och dona i ett rasande tempo. Föreställningen är kanske på väg att gå åt skogen men de räddar upp scenen utan att publiken märker något.

När skoldagen var slut idag pratade jag först med några ur personalgruppen. Det hade varit en jobbig dag, allt hade inte klaffat som det skulle. Andra tyckte att det hade gått riktigt bra. Hemma pratade jag med barnen. De var båda två mycket nöjda med första skoldagen och pratade även om det som personalen inte tyckte klaffade. De hade upplevt allt positivt! Publiken hade inte märkt av kaoset bakom scenen! För resten av terminen/ för resten av turnén, har det stor betydelse och kanske kan nu även personalen/skådespelarna, få njuta av kommande föreställningar!

Blockflöjt slipper vi!

Det blir ju jätteroligt att båda barnen börjar i musikskola nu i höst. En som spelar gitarr och en som spelar saxofon. Skönt att slippa blockflöjt i alla fall. Funderar på att inreda ett ljudisolerat rum däe framförallt saxofonen kan öva. Det lär ju bli en del felspelningar Spa... Spa.... Spa... Span... Spanien... Hur låter en sax som inte gör rätt ljud? Är det svårt att blåsa ljud i ens sax? Jag har ingen aning men är full av onda. Men om några veckor kan jag tala om för Er hur det låter. På fredag ska instrumentet inhämtas.

Gitarrspel till frukost, middag, kväll och tandborstning är vi redan vana vid. Det lär nog inte avta i och med lektionerna. Gitarren fick rumsarrest ett tag. Det kanske är melodin? Då är åtminstonde ljudet lite begränsat.

Åh, för all del! Jag tycker om musik. Har t.o.m. undervisat klasser i musik i många år. På ett litet vis ska det bli roligt att barnen lär sig spela men jag är bara rädd om mina ljudkänsliga öron. Finns det elektroniska saxofoner som man kan koppla hörlurar till?

Rolig film!

Var på bio igår och såg Cockpit. En svensk mycket rolig kommedi med Jonas Karlsson i huvudrollen.

Valle är pilot och blir av med sitt jobb. I samband med det skiljer han sig och förlorar sin bostad. Det är kärvt att få ett nytt arbete men när han klär ut sig till tjej så får han till slut ett nytt pilotjobb. Filmen är både rolig och underfundig. Helt klart värd att se! Missa den inte.

Snart är mörkret över oss!

Jag kan inte dra på det längre, det går inte. Det oundvikliga har hänt. Fast att jag inte vill, inte tycker om. Men visst är det så att hösten har gjort entre. Det blir nörkt nu om kvällarna, alldeles för tidigt. Gräsmattan är full av nerblåsta löv och träden (en del av dem i alla fall) har börjat skifta i brunt och oranget.

Jag tycker inte om senhöst och vinter. Redan nu börjar jag oroa mig för årets senhöst och vinter och längta vidare till nästa vår. Svårt att leva och njuta av nuet...

Visst är det mysigt att få kura under en filt med tända ljus på bordet och en kopp te i handen. Men hur lång stund av det eviga mörkret förflyter så? Det kommer att vara mörkt när man tar sig till jobbet. Jag arbetar inomhus. Det kommer att vara mörkt när man tar sig hem från jobbet. Ska man efter avslutat arbetspass gå ut och göra något hemma behövs pannlampa. Jag är inte mörkrädd eller tycker det är obehagligt med mörkret men det gör mig näst intill apatisk. När det är mörkt säger kroppen till mig att jag ska sova. Kanske var jag en björn i tidigare liv?

När man kommit hem och fått i sig en bit mat så är det dags att ta tag i något igen. Hushållsarbete, socialt umgänge, träning eller kvalitetsstund med barnen. Tyvärr drar mörkret ner mig och inget av ovanstående sker lätt och frivilligt och därför inte så ofta som det borde. Nej, jag går och lägger mig så tidigt jag bara kan och sover.

Här var det svårt att hitta guldkorn. Om någon har något , eller ett bra tips, ge det till mig. Det kan behövas.

En naken man!

Jag brukar lite stolt säga att det är rena safarit när man är här på Brogården och promenerar eller rider. Man får se alla möjliga vilda djur och fåglar. Rådjur är naturligtvis ett självklart inslag, rävar förekommer ofta och något år hade vi ett gryt fullt med ungar, bäver ses simma i åna med jämna mellanrum och grävling syns också ofta. Namn på fåglar vågar jag mig inte på men åna drar en hel del sjöfåglar och nyskördade gärder drar en del rovfåglar Änder och gäss finns det i massor.

Idag fick vi se något som vi aldrig tidigare sett här. Först på håll såg vi en eka i åna med en person i. Inget ovanligt med det. Det fiskas en del här. När vi kom närmare så såg vi att han hade bar överkropp. Och vi tyckte att det såg ut som att han var naken! Han kan ju haft hudfärgade kallingar på sig också förstås.

Vi passerade honom under kvävda fniss. När vi kommit uppströms en bit står där ett par och ska lägga i sin kanot. Enda vägen de sedan kunde ta sig var nerströms mot mannen. Vi försökte prata med dem men de förstod inte svenska. Undrar vad de tänkte när de ett par kurver längre fram mötte mannen i ekan...

Vad blev det av dasset?

Vad blev det av dasset? Inte ett skit så här långt.  Hade inte heller förväntat mig det. Har vi tur kan man kanske gå in och värma sig där till vintern. Utsikten är rätt kass, en geggig kohage under ett snedtak. Hm, vart tog charmen vägen? Jag går hellre in i kaklet.

Gräset vid husvagnen kan nog slås till hö snart. Vi har tur om vi slipper bli vräkta p.g.a. vanvård av trädgården. Ormarna är desto gladare. De syns inte lika bra i det höga gräset. Och tro mig, de finns kvar! Kommunalrådet kommer väl snart och drar oss i örat. Kanske skulle jag då starta diskussionen om hur gräset och annat grönt växer och frodas på skolgårdarna? Vår husvagnstomt är ingenting i jämförelse...

Är det någon som sett 9 får i Ullervadstrakten? Vi släppte visst ut dem i början av våren men jag kan inte minnas i vilken hage de går... Förra sommaren hade vi dem på lösdrift över hela gården. De traskade glatt förbi hus och stallar titt som tätt. I år ligger de och trycker  vid sina stenar i någon hage. Tråkiga fårskallar.

Glömde spara

Jag har alltid tyckt att folk som glömmer att spara sina dokument är rätt klantiga. En så enkel sak! Men idag på jobbet hände det mig... Jag sammanställde olika berättelser till en gemensam. Hade dokumentet öppet en längre tid på datorn och arbetade som man gör parallellt med flera andra saker. När arbetsdagen led mot sitt slut stängde jag ner alla program och öppna dokument. Fick frågan om jag ville spara ändringar och klickade på nej.

Nej!

Vad har jag gjort!? Öppnade snabbt de olika dokumenten  för att se vilket det var jag klickat nej på. Mycket riktigt var det sammanställningen. Så otroligt klåpigt för att man har bråttom! Då skulle jag ta fram ett papperspapper med en av delberättelserna på. Jag hade slängt det i pappersinsamlingen när jag var klar med det, trodde jag. Det är ju snart skolstart och lärarna rensar och rensar. Mina papper hade hamnat långt ner i säcken. Jag rotade och rotade och hittade så till slut de papper jag slängt men delberättelsen fanns inte där! Efter en ramsa svordomar (inombords -jag var ju på en skola) så drog jag mig till minnes att jag kladdat några minneskommentarer på pappret som jag ville spara och därför lagt pappret i min almanacka. Och ja - där låg det. Så i morgon är det bara till att göra om sammanställningen!

Nätshopping

Kom hem till familjen i eftermiddags och möttes av en spjuveraktig man och på avstånd hörde jag en visslande pojk. "kolla vad han åker på" var hälsningsfrasen. Sonen närmar sig och det är tur han har öron som stoppar leendet. "Mamma! Jag har köpt en bmx!" Betalat själv med varenda sparslant! Jag blir upprörd när jag hör vad pojkstackarn har betalat för cykeln, bmx eller inte.

Inne sitter dottern och letar på nätet efter något som hon vill ha som kostar 249 kr, för det är vad som fanns i hennes sparbössa. Häromdagen beställdes ett spel till playstation 2, trodde vi. I brevlåda kom ett spel som definitivt inte passar i Playstation 2.

Vad är detta??!!

Dagens It- samhälle gör oss köpgalna! Så klart man hittar något man vill ha om man letar lite på blocket eller kollar lite annonser. Inte konstigt att många unga hamnar i skuldfällan. det skulle vara svårare att handla på det viset, jag vet inte hur. Sexsidor förbjuder man sina barn att gå in på, spärrar datorn m.m. Kanske borde man göra likadant med cdon.com spelabutiken, blocket m.m.

Själv brukar jag beställa kläder, hälften passar om man har tur, fast det kan vi ta en annan gång.

Dagens klag

Efter tre års tid av vankelmodighet bestämde jag mig till slut för att sälja en av mina hästar. Jag bestämde mig tidigt i våras när hon gick som bäst. Samma dag som annons lades ut blev hon halt. Det var bara till att ta bort annonsen. Över sommaren har hon gått och skrotat och har nu åter satts igång.  Åter ut på annons. De som provred först var intresserade men inte till utsatt pris. Den som kom en vecka senare kände henne sen förut och var mycket intresserad. När hon hoppade upp och red var hästen halt igen. Det var idag. Skit också. Nu blir det till att åka till veterinären.

Det luktar skunk i min bil. Jag vet inte varifrån lukten kommer. Det ligger säkert ett bananskal eller en trampad macka någonstans.

Det har växt upp en massa ogräs i min enda fina rabatt som jag brukar sköta bra. Dessutom var flera av gipsfåglarna i rabatten trasiga.

En rediger en

En del människor är så rediga och har ordning och koll på saker och ting. Deras hem är prydligt städade, deras barn har hela och rena kläder, gympapåsen och massäcken är alltid med på rätt dag, räkningarna betalda i tid, tvätten välorganiserad och inte allför stor hög, disken i diskmaskin eller i skåpen och kylskåpet fullt av basvaror.

Jag är inte riktigt sån. Det är ofta ganska stökigt hemma, barnen missar ofta massäck, jag springer och letar efter hyfsat rena och hela kläder 5 min innan avfärd på morgonen både till mig och barnen och i kylen finns en halv liter mjölk,  2 ägg och i bästa fall 1 paket köttbullar, halvfabrikat.

Men jag tror att man kan bestämma sig för vad man är för person och nu tänker jag byta från latis till rediger. Det handlar helt enkelt om att bestämma sig! Jag ska minsann ta tag i det här och få ordning och reda på hemmet och tillvaron! Mitt hem ska bli fläckfritt (barnen får äta utomhus så länge det går) snyggt och fint. Var sak på sin plats och ta tag i disk och tvätt så fort det visar sig (engångsartiklar?). Inte låta något ligga till sig!

Men var ska jag börja och när? På måndag är kanske en bra startdag. Det är ganska mycket så här i starten för att komma ikapp. Hela huset måste städas, all tvätt ska tvättas och sorteras och självklart, med mitt nya rediga jag, även strykas. Fönstrena skulle behövas putsas, rabatterna rensas och bilen städas. Tvätthögen just nu är enorm. Det här tål att tänkas på. Kanske ska vänta ett tag?

Hero

Idag fick mannen verkligen spela hero! Eller ja, han spelade inte så mycket utan bara va. Det blev vackert väder fram på eftermiddagen så vi beslöt oss för att åka ut med vår underbara lilla båt en liten sväng. Framme i hamnen mötte vi ett par vänner som grejade med sin båt. De skulle ta hem deras extra motor, en snurra av ungefär samma storlek som vår fast modernare och säkert bättre fungerande.

När den skulle lyftas i land tappade killen balansen och plumsar i sjön och tappar naturligtvis snurran. Retligt. Skönt att det inte var vi för en gång skull! Men det är då hjälten får rycka ut! Erbjuder sig snabbt att dyka efter den förlorade motorn samtidigt som han instruerar sin vän att plocka isär telefonen för torkning så snabbt det går, för att undvika skador (egen erfarenhet tro?). Vattnet är lortigt i hamnen och man ser inte mer än en halv meter ner. Mannen dyker och försvinner ner i mörkret. Just det var lite läskigt, att man inte såg honom. På första försöket får han tag i motorn men orkar inte få iland den, tappar den på nytt. Efter ytterligare 5 försök får han upp den. Motorn prövas och går igång så fint. Allt frid och fröjd och vi går ombord på vårt skepp.

Vår snurra gick aldrig igång, vi fick ro. Det blev inte en så lugn tur...

Det landade en fjäril...

Det landade en fjäril nyss och satte sig på min axel. Den sitter kvar där än, naturligtvis finns det ingen webkamera på denna datorn... Såg en film (eller var det en bok?) som handlade om en ung tjej som mist sin sambo i en bilolycka. Hon sökte kontakt med honom och hade svårt att acceptera att han var borta. Filmen/boken slutade med att det kom in en fjäril i hennes lägenhet och det var sambon som hälsade på. Jag minns att tårarna svämmade över på mig då.

Undrar vem som hälsar på mig nu? Två personer dyker snabbt upp i huvudet på mig.

Den första är pappa. Jag saknar honom mycket. Trots att det är 7 år sedan han dog nu till hösten så tänker jag ofta på honom. Önskar han hade fått vara med och vara en del i vår vardag. Han stod mig och min familj nära. Fanns alltid till hands och alltid glad och positiv. Han missar så mycket när han inte är här! Han vet inte hur barnen ser ut längre ut eller vad jag jobbar med. Eller så gör han just det.

Den andra är Lolo. Louise von Schinkel. Hon dog för 15 år sedan i en ridolycka. Man kan väl säga att det är hon som lärt mig det mesta jag kan om hästar. Hon var och är en stor förebild för mig inom ridsporten. Jag önskar jag fått chansen att visa henne hur det blev när jag blev "vuxen". Jag vill fortfarande ha hennes åsikter och råd.

Hoppsan fjärilen har visst lyft och försvunnit. Jag märkte aldrig när.

 

      

Pappa i båten, spanar mot horisonten.

  Lolo tävlar på Akleja i Trelleborg.

Farväl deltid

På måndag återgår jag till kommunalt heltidsarbete. Under ett års tid har jag njutit av att ha en extra dag ledig i veckan. Jag valde onsdag som min lediga dag, mitt i veckan. Då hade jag tid till att röja undan lite disk, tvätt och dammråttor samt ägna mig lite åt mig själv. När ska jag nu hinna klippa mig? Kanske ska bli långhårig igen... Det positiva är att det blir lite mer i lönekuvertet om man nu bara har ork och tid att göra något med dem.

Melondrama

Vi har en hel ganska stor melon hemma. Den har stått på köksbänken i ett par veckor nu. Antagligen är den övermogen och sträv att äta. Ingen höjdare alltså. Vi har skojat lite om att man kanske skulle trycka ner sugrör rakt i den och dricka ur den. Men nu har vi fått en bättre ide... Ett experiment! Vi ska ställa ut den på en pall i trädgården och skjuta prick på den för att se vad som händer och givetvis filma det hela. Nyfiken? Återkom om ett par dagar då!

Snygg fräsch brunett

Har varit och köpt lite hårfärg. Har en trist grå utväxt på huvudet, utanför det ett solblekt stripigt oranget hår. Tänkte att lite brun färg skulle pigga upp och göra mig till en snygg fräsch brunett istället för en trist, gråhårig, fet kärring. Tänk vad lite hårfärg kan göra!

Barnen städade sina rum för en liten stund sedan. Kors i taket för det! Välbehövligt. Det var under lite protester men gjort blev det iaf. När jag tittde in och frågade sonen hur det gick svarade han lite upprört: "Jag är till och med tvungen att leta upp saker jag inte vet var de är!" Bra analyserat av honom. Undrar om han vet vad han letade efter...

Dasset har anlänt!

Nu har det kommit! Det underbara dasset som ska ge oss utsikt över åna när vi vill ha en lugn skön stund...

Visst är det vackert? Mannen är iaf helt salig över detta mästerverk! Visade mig med stolthet gammalt klotter inne på väggarna, 1876 någonting... "Men det ska vi väl ändå slipa och måla över?" tänkte jag. Vi har väl nog av gammal skit här hemma redan!

Men han är så lycklig! Han är den som senast använde det live också. Ja, ja, ett projekt mer eller mindre. Det blir väl stående det med som all annan skit.

Mer regn - mindre snö?

Nu regnar det igen, förvånad? Fast allvarligt talat börjar jag faktiskt bli lite förvånad över hur mycket vatten det finns. Tar det aldrig slut där uppe? Är det så att man kan anta att det kommer väldigt lite snö i vinter? Vattnet kan väl inte gå runt i en hastighet som liknar tvättmaskinernas centrifug? Med tanke på allt vatten som kommit denna vår och sommar så borde hösten och vintern bli väldigt torr. Kanske vi slipper slasket i år eller meterdrivorna av snö. Men så är det säkert inte. Vattnet hinner säkert stiga upp för att komma ner igen som snö...

Kanske svårt att se men det ösregnar verkligen även på bilden!

Yes! Det regnar

Vaknade i morse vid 6-tiden av solstrålar. Kände ett stick av ilska i kroppen. "Jasså, nu blir det en toppendag!" Skickade med badkläder med barnen till fritids. Samlade mig under förmiddagen då jag såg att det var som vanligt ute- lite halvdant. På lunchen förflyttade jag mig mellan skolorna och åkte förbi ett gäng löpsedlar: "Nu kommer solen till västsverige", löd de. Naturligtvis!

Men efter att ha avslutat första arbetspasset efter semestern, drog jag upp ögonbrynen i överaskande positiv förvåning, då jag klev ut genom ytterdörren. Det spöregnade! Hade missat det totalt inne på mitt fönsterlösakontor.

Det borde vara måndag idag

Jag önskar att det hade varit måndag i morses när jag vaknade. Då hade jag i så fall varit på jobbet nu och hade redan hunnit hälsa på alla som är på plats och börjat öppna lite mail och annan post. Jag hade varit igång, eller åtminstånde i starten för att bli.

I stället är det söndag och sista dagen på en lång semester. Idag kommer jag mest gå och fundera på saker som jag ska fixa med i morgon och kommande arbetsdagar. Viktigpettrar säger att det är så det måste vara, att hjärnan och kroppen måste förbereda sig inför omställningen. Kanske skulle jag börja på en tisdag nästa år? Då kan man fungera normalt hela helgen och på måndagen börja smygjobba lite. Får fundera på det...

Varför ska man sitta hemma?

Ska mitt liv bli aktivitetslöst och tråkigt bara för att man är skördeänka? Kan man inte åka på sammankomster om inte Mannen är med? Även om det från början råkar vara hans gamla ungkarlsgäng?

Jag packade picknickkorgen tog med barnen och vovven och åkte till vännerna med bastun på stranden. Och tur var väl det! För trots att det är ingifta vänner för min del känner jag dem ganska väl vid det här laget och gillar dem! Saknade inte Mannen ett enda dugg, det var riktigt lugnt utan honom... Men han saknade oss och blev så avundsjuk på vår sammankomst så efter avtröskat gärde kom han till oss. Han kom lagom till kaffet och herrarnas kvällsbastu med dopp.

Skördeänka igen

Då var det dags igen.
I morgon lördag börjar bärgningen av årets skörd. Mannen försvinner någon gång på morgonen och kommer inte hem förräns sent på natten. Fram tills kl. 7 i kväll hade vi planer för morgondagen. Planerna började på morgonen med utedasset, det som skulle ge oss fin utsikt över ån. På eftermiddagen-kvällen skulle vi till goda vänner, de med stranden och bastun vid sjön, ni vet. Nu blir det antagligen inget med det. Stackars oss. Jag vet att det måste vara så här men det kom så plötsligt, så oförberett. Skörden skulle ju dröja ytterligare någon vecka! Och så vet jag att kommande tiden blir rätt ensamstående.
Fler skördeänkor därute kanske??

Grönare gräs

Igår kväll var vi och grillade hos goda vänner utanför Moholm. Lyckades pricka in hyffsat väder för en sån aktivitet. De bor, precis som vi, vid ån Tidan. Den enda skillnaden är att de har en egen badplats i trädgården och bastu och utedusch. Varför kan inte vår del av ån också vara badbar, lagom djup, inte allför strömt? Jag blir avis var gång jag är där. Och i morgon då ska vi till gemensamma vänner och de har, hör och häpna, också egen badplats, bastu och dusch. Enda skillnade är att deras ligger vid en SJÖ, stranden är lite större, bastun lite finare... Där blir jag också avis. Jag kanske ska bygga en pool hemma? Eller kanske inte. I helgen får vi i alla fall hem ett utedass som ska placeras med utsikt över åna. Trevligt.

Ta ett rus i stadsparken

Att det finns de som sitter och tar sig ett rus i stadsparken i Mariestad vet vi väl alla om. Men nu är det desto fler som vinglar därifrån, både gammal som ung! Kan det verkligen vara bra? Ett kafe i parken vore kanske inte så dumt så att man kan klarna till lite i skallen innan man går därifrån.

 

4-hjulingsracet äntligen filmlänkar!

Skam den som ger sig och den som väntar på något gott väntar aldrig för länge! Här är 2 länkar till filmklippen från cross- och 4-hjulingsracet. Det finns 4 filmsnuttar utlagt av Elsa Jonzon.

 http://youtu.be/fC1HsA5t070
http://youtu.be/UMkxFbcvMyw

Skitväder- ska trotsas igen?

Det är väl för trist med sommarvädret i år! Hur många har lyckats pricka in en sol och baddag på stranden? Inte jag i alla fall. Men förra vädertrotset då vi for till Kalvö hade vi ju otrolig tur med vädret. Kanske är det så att vi ska planera något nytt nu oavsett väder, så kanske det blir bra det med? Vad ska man hitta på då? Lite svårt att toppa färden till Kalvö... Båten ligger förresten vid en brygga vid Torsöbron. Vi hade tänkt åka ut med den någon fin kväll men den fina oblåsiga kvällen har inte infunnit sig. Däremot har vi fått åka till båten och ösa ur regnvatten vid två tillfällen. Jätteskoj.
Så vad ska vi nu planera för vädertrots? Kanske cykling på Brommö eller den där turen till Sommarland. Det tål att funderas på. Fast inte för länge då dagarna går...

Vaddå fyllechaffis!

Skulle på onsdagkvällen in till stan och käka en god bit man med gamla vänner på Mumma. Mannen erbjöd sig att skjutsa så att jag skulle kunna ta ett glas vin! Så gulligt. Vi var tre stycken tjejer, som inte träffas så ofta som vi borde, som nu skulle slå till. Vi pratade gamla minnen och nyheter om bekantas bekanta. Gemytligt, trevligt och god mat. Efter 1h och 45min började vi fundera på att bryta upp men bestämde oss för att hålla ut 15min till. Det var inte det att vi inte trivdes i varandras sällskap utan mer att vi var klara för dagen, plus att det var rätt kyligt. Nu var frågan, kunde jag med att ringa efter Mannen efter just bara 1 glas vin? Mina snälla vänner förstod mitt dilemma och jag fick skjuts hem. Tack för det och en trevlig middag!

Hur kul är det???

Hade tänkt att rensa min garderob idag på kläder som inte används eller som inte passar. Tänk att bara kunna öppna garderoben, blunda och sträcka in armen och ta det man först får tag på. Det är ett plagg man trivs med, som passar och som sitter bra. Det har nog aldrig kunnat hända mig i mina garderober. Har alltid haft mer kläder än jag använder. Jag har kläder som är hur många år som helst. Kläder som jag har trivts i men som inte längre passar... Men de kanske passar en dag tänker jag alltid om favoriterna från svunna tider. Men hur troligt är det att man drar på sig en svart kort kort snäv kjol med lite nitar på idag. Jag menar att jag skulle göra det, om den passade? Nja, för hur det än är så är det mer än bara formen på kroppen som ändrats. Klädsmaken har liksom också mognat. Så skulle jag börja röja borde jag kunna hiva en hel del. Men hur kul är det när man är som tjockast? Då får man ju slänga nästan allt! Blir väldigt tomt och dyrt... Jag får nog vänta till jul.

Skönt, då slapp jag det momentet.