Längdskidor

Idag har det kommit lite nysnö. Nu borde spåren för längskidor vara fina att köra i. Jag ska fundera på om jag inte ska ta och åka lite på golfbanan i slutet av veckan. Det skulle vara roligt. Där är det så flackt att man antagligen inte behöver bry sig så mycket om valla. För det är jag värdelös på. Dessutom är man lite Bambi på hal is eftersom man inte åker skidor så ofta. Skulle jag kasta mig ut i Snapenspåren så ligger jag nog i första backe. Och det är väl i sig inte så farligt men man ska ju ta sig upp... Jag blir som en skalbagge på rygg och vet knappt hur jag får av mig skidorna. Det skulle inte vara kul. Därför lockar golfbanan.Någon som vill hänga på?

Åh vad jag är trött!

Måndagkväll och jag är helt slut! Det ska man väl inte vara så här i början på veckan? Fast det beror förståss på vad man gjort lördag-söndag. Jag nytjade en födelsedagspresent! Bästa kompisen tog med mig till Stockholm på galej! Det var jättetrevligt! Vi shoppade, pratade om allt mellan himmel och jord som vi inte hunnit med på sista tiden, var ute och åt god mat och gick på disco.

Några iaktagelser så här efteråt.

1. Att stå i kö till discot. Det var helt klart roligare för 15 år sedan. Vi stod i kö ca 40 min. Av någon anledning var vi väldigt tysta i kön. Vi stod och huttrade och tyckte det gick för långsamt framåt. Förr så sjöng vi och höll låda under hela kö-tiden. Drev med folk både framför och bakom oss. Lärde känna de andra som köade med oss. Nu var vi helt enkelt för blyga.

2. Musiken var bättre förr. Som tur var hette discot Golden hits och spelade mycket bra musik! För de hippa gamlingarna fanns även ett dansgolv med lite modernare utbud på men det var The Oldies som var mest besökt. Och trångt.

3. Desperationen tio i två finns kvar och har om möjligt ökat. Vi gick en stund innan stängningsdags.


4. Det var kul!På söndagen var vi trötta. Då åkte vi till IKEA och blev pigga igen!

Vart finns stavningsprogrammet på detta programmet??

Garderob

Om ni tittar riktigt noga på bilden så ser ni en rad med galgar. Där hänger mina kläder. Trots en stor garderob som man kan gå in i (ska kunna) så är mina kläder väldigt svåråtkomliga. Jonas huserar nämligen där också. Han har svårt för att slänga saker. Att slänga som sopa alltså. Att slänga på golvet framför mina kläder går lätt. Jag har klagat, vem skulle inte det, och jag har krigat. Sak för sak, madrassen också, har jag lagt över på Jonas sida. Med en åsnas envishet har jag flyttat på de sparade hockeyskydden till Jonas sida. Någon flyttar alltid tillbaka skräpet framför mina kläder. Idag har Jonas börjat flytta ur sina och sparade saker. Jippi! Jag kommer kunna se mina kläder igen! De kommer sluta upp att vara extra skrynkliga! Tjoho!

Himlens fånge

Äntligen utläst. Lite omständligt och krångligt språk. Stundtals spännande men berättelsen tog slut innan själva boken. Jag kommer inte läsa fler böcker om "De bortglömda böckernas gravkammare". Låter bättre än vad det är. Raskt vidare till nästa bok.