Klockan är just slagen 12 och de flesta i huset sover. Så här på nattkvisten vandrar tankarna iväg på de mest konstiga vägar. Just nu funderar jag på det där med spöken och människor vi känt som dött. Kan de komma till oss?
Jag har varit med om ett sådant besök. Visst, det kan säkert förklaras naturligt men jag vill tro något annat.
Någon vecka efter att min pappa dog tror jag han kom och trösta mig. Det var sent en kväll. Barnen sov och Jonas och jag hade lagt oss. Jag drabbades av värsta sorgeattacken och grät näst intill hysteriskt. Trots att Jonas var med mig kunde jag inte bryta attacken. Jag hulkade och grät och nästan hyperventillerade. Då helt plötsligt öppnades vår sovrumsdörr och in strömmade ljus från hallen. Ljuset nådde fram till mig på sängen. Jag blev med ens lugn och attacken var över.
Det hände då, har inte hänt igen. Nu tror jag inte pappa finns så nära längre. Han har gått vidare för länge sen.
Klart d var din far som visade sig. Han har säkert besökt er fler gånger fast du inte"sett" det lika tydligt som då. Ibland kanske du får en känsla av att det är någon mer hos er- då är det någon av era kära som gått över t andra sidan som "visar" sig lite extra. Lita på magkänslan- den har fakt aldrig fel..:-) Kram Linda
SvaraRadera